hetsa, grisa ner sig och städa.
Idag blev det en hets och spy dag igen. Inget ovanligt här inte. Har dock ångest inte bara över det utan även att jag inte orkade gå och träna efter dagens första hets. Känner mig ännu mer misslyckad. Hur kunde jag vara så lat? Och så spinner tankarna vidare.
Är det bara jag som tycker det är extremt jobbigt att städa upp efter sig efter att man hetsat? Liksom att sopa upp alla brödsmulor, torka bort eventuella spill från yoghurtar och diska alla bestick & tallrikar man ätit från.
Och jag som hetsar så sjukt grisigt så hela golvet ser ut som om det varit med om ett matkrig. Vilket det i och för sig har, om ni förstår vad jag menar. Dessutom grisar jag ner mina kläder också under en hets. Usch.
Är det bara jag som tycker det är extremt jobbigt att städa upp efter sig efter att man hetsat? Liksom att sopa upp alla brödsmulor, torka bort eventuella spill från yoghurtar och diska alla bestick & tallrikar man ätit från.
Och jag som hetsar så sjukt grisigt så hela golvet ser ut som om det varit med om ett matkrig. Vilket det i och för sig har, om ni förstår vad jag menar. Dessutom grisar jag ner mina kläder också under en hets. Usch.
Jag bryr mig inte om någonting annat än att äta, äta och äta när jag hetsar. Fylla ett tomrum, bli så mätt det bara går. Det är jag och maten som spelar roll. Och fort ska det gå. Snabbt som attan. Så jag bryr mig inte om jag råkar spilla lite hit och dit.
När jag sen kommer tillbaka från toaletten, tom och ren igen är det så himla jobbigt att se allt man lämnat efter sig. Tomma matförpackningar, äckliga tallrikar med äckliga rester kvar (nej, jag hinner inte skrapa rent allt, har så bråttom!) och hela rummet känns allmänt slarvigt och ofräscht. Jag blir påmind om vilket stort misstag jag nyss begått och då smyger sig ångesten sakna på igen.

När jag sen kommer tillbaka från toaletten, tom och ren igen är det så himla jobbigt att se allt man lämnat efter sig. Tomma matförpackningar, äckliga tallrikar med äckliga rester kvar (nej, jag hinner inte skrapa rent allt, har så bråttom!) och hela rummet känns allmänt slarvigt och ofräscht. Jag blir påmind om vilket stort misstag jag nyss begått och då smyger sig ångesten sakna på igen.


